P-O Rehnquist – förvaltningschef vid Göteborgs universitet

Slutligen har vi ökande utsträckning inslag av vad jag benämner management eller företagskulturen. Det är näringslivets organisationsmodeller och ledningsstilar som i varierande utsträckning influerar oss.

Managementkulturen kännetecknas av:

• Handling och resultat premieras
• Omvärldsfaktorer och ”marknaden” är viktigare än styrdokument
• Individuellt ansvar kan och ska utkrävas
• En tydlig beslutslinje från högsta chefen genom hela organisationen
• Individuella prestationer värderas högt
• Beslut tas ofta intuitivt eller på ofullständigt underlag (magkänslan)
• Mindre tilltro till omfattande utredningar och djupa analyser

….fortsättning följer inom kort med en sammanfattning och några reflektioner.

Den andra organisationskulturen inom universiteten är förvaltningskulturen som har sitt ursprung ända tillbaka i Gustav Vasas ambition att organisera nationalstaten.  De statliga myndigheterna benämndes tidigare centrala ämbetsverk. Ämbetsmannen står förebild för förvaltningskulturen. Den kännetecknas av:

• Fäster stor vikt vid regler och skrivna policydokument
• Objektivitet och rättssäkerhet är centrala principer
• Organisationen ska fungera lika oavsett vilka individer som bemannar den
• Litet utrymme för individuell profilering
• Makt och inflytande vinns genom sakkunskap, ofta högspecialiserad
• Cheferna övervakar, samordnar och företräder verksamheten

…. fortsättning följer.

För den som kommer in ny i ett universitet är det ofta svårt att förstå hur organisationen fungerar. Det gäller särskilt om man kommer från andra miljöer, exempelvis från näringsliv eller kommunal verksamhet. Man förstår helt enkelt inte hur beslut kommer till, vem det är som bestämmer och varför det är så svårt att få klara besked om vad som gäller.

Under alla mina år inom högskolesektorn, vid flera olika lärosäten, har jag sökt efter en användbar förklaringsmodell. I all enkelhet har jag nu utarbetat en sådan och testat den i olika sammanhang, bland annat vid utbildning av nyanställda. Responsen har varit genomgående positiv så jag går vidare och presenterar den här.

Utgångspunkten är att det inom ett universitet existerar tre skilda organisationskulturer parallellt. Som anställd får man leva med det och hantera situationen. Jag presenterar nu dessa tre kulturer och vad som kännetecknar dem. Jag börjar här nedan med den första, fortsätter i morgon och på onsdag kommer den tredje. Som avslutning sammanfattar jag sedan det hela med några personliga reflektioner.

Den kollegiala kulturen

• Stor tilltro till rationella, vetenskapliga argument
• Universitetet ”är” de kollegialt valda lärarna
• Skrivna policies och mål är inte så viktiga
• Förändringar växer fram ”inifrån”
• Ledningen ska fånga upp idéer och synpunkter och hela tiden känna av strömningar och önskemål bland kollegorna
• Att problematisera, söka alternativa vägar och allsidigt belysa en frågeställning är det centrala. Processen blir ofta viktigare än handling
• Strävar efter konsensus, man går ogärna emot en engagerad kollega

…… fortsättning följer.

Förra året skickades fakturor till 150 studenter som var skyldiga att betala studieavgift enligt den nya ordningen. Det slutade med att 42 personer betalade för sin utbildning.

I år har 220 studenter fakturerats studieavgift inför hösten. Alla kommer inte att fullfölja och betala, men med samma andel som förra året så skulle vi landa på 60-70 betalande studenter i höst. Vi får se hur det går.

Rektor har utsett nedanstående personer till dekaner i den nya organisationen:

Sahlgrenska akademin, Olle Larkö
Naturvetenskapliga fakulteten, Elisabet Ahlberg
Humanistiska fakulteten, Margareta Hallberg
Samhällsvetenskapliga fakulteten, Birger Simonsson
Handelshögskolan, Per Cramér
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Roger Säljö (för ett år)
IT fakulteten, Jan Smith

Vid den konstnärliga fakulteten är rekryteringsprocessen ännu inte avslutad.

Ordförande i Lärarutbildningsnämnden är Maria Jarl.